torsdag 6 januari 2011

Jag mötte gud...nästan.

Dottern och var ute och övningskörde.
Jag hade fullt upp med att försöka förklara vad som gäller när det är snorhalt ute.
Hon hade fullt upp med att vinka till sina vänner.
Det var då jag trodde att jag hamnade i himlen och där fanns en massa vita fluffiga moln .....
Men det var snövallen som kom....och som hon klarade med en millimter.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Huuuuuuuva.
Därför ska jag, när den dagen kommer, överlämna med varm hand all övningskörning till maken. Jag är alldeles för hispig.
Tur det gick bra :D
Kram // Gafflan

Pia sa...

Åh guud, tur att det är maken som gör det där med dottern!! :o)

Sv: Nja, aningens tagna var de efter piercingen, men inte medvetslösa.. Däremot har de vänt dygnet totalt.. somnar väl vid fyratiden på morgonen.. Det blir nog rätt tungt när skolan börjar igen, men.. det är ju deras problem! Moahahaha..

kungen o majkis sa...

Åh fy sjutton...tur att det är många år kvar att förbereda sig mentalt på :-D!

Moster Ma sa...

Jag hamnade iiiii snödrivan och det var rena helvetet!

tant Hanneles bokparadis sa...

jag har köpt fina icebug-kängor..

Ting sa...

Gud vad läskigt!

Bloggtoppen.se