onsdag 5 maj 2010

Man måste vara hårt i pannan för att kunna vara tuff.

I måndags var Mannen ledig.
När jag kom hem från jobbet var jag lite sur för maten inte var påtänkt än och vi skulle iväg strax.
Jag såg att det mesta var sig likt hemma, dvs ingen större städning hade drabbat hemmet.
Sur frågade jag vad han gjort under dagen.
Och antagligen hörde han på min röst att det inte var läge att svara annat än : dragit upp maskrosor ur gräsmattan.
Senare samma kväll när Mannen åkt till jobbet och jag gick en runda i trädgården förstod jag att han inte dragit upp en enda maskros...alla växte så de knakade i gräsmattan.
Så jag går in och skriver ett "mindre kärleksfullt" essemess.... och går in i dörren på ett öppet köksskåp. Och kort som jag är så passade hörnet precis in i min pannhöjd.
JÄVLAR vad ont det gjorde!!!
Det var ju han som skulle straffas inte jag!
Jag försöker ju bara undervisa.

3 kommentarer:

Gafflan sa...

Ajaj! Och då svor du ve och förbannelse över allt och alla och mannen fick ta ännu mer bannor för att han inte dragit upp maskroser ur gräsmattan?
Det skulle jag gjort ;)

Tänkte bara sa...

Din man ska straffas två gånger, en för de oplockade maskrosorna och en gång för utebliven middag. Förresten ge honom ett straff till för skåpsdörren och hälsa från mig. Straff får du välja själv. Jag litar på din fantasi.

agnetha sa...

Ja du somliga straffar Gud med detsamma. Bättre att tala ut!!!!
Ha ha nu lät jag allt redig va!!!

Bloggtoppen.se